Simon Ersson Niemi Hannukainen.
Född 1724 i Kuivakangas Övertorneå.
Död 1788-04-13 i Pirtinjemi Övertorneå.
Nybyggare 1749 .
| ||||
|
Född 1724 i Kuivakangas Övertorneå.
Död 1788-04-13 i Pirtinjemi Övertorneå. Dödsorsak: Ålderdom. Begravd 1788-04-20 i Övertorneå. Nybyggare 1749 . Noteringar Fram till 1750 bodde han på sin fars gård Hannukainen i Kuivakangas. Nämnda år grundade han nybygget Niemi i Pirtiniemi.Han erhöll frihetsbrev 8/4 1762 med 32 års skattefrihet. Allt fler unga män och kvinnor flyttade bort från Torne älvdal där alla hemman redan hade brukare. Man svedde upp ny odlingsjord i skogstrakterna. Dock la man aldrig huvudvikten vid jordbruket. Tornedalingarnas odlingsmetoder låg vid den här tiden århundraden efter t.ex. kalix.bornas. Man odlade mest korn och några få rotgrönsaker: kål och rovor, potatisen blev allmän först efter år 1800, sedan man upptäckt att det gick att bränna brännvin med den. Sedan tillgången på vilt och fisk starkt minskat under 1700-talet blev boskapsskötseln huvudnäringen. De flesta gårdarna hade mellan 10 och 20 kor samt några får för husbehovet av ull. Några få bönder hade också renar som vallades av samer. En annan lönande binäring var förstås tjärbränningen; produktionen låg på ca 380.000 1 per år. Källa Min Släkt2.4 Håkan Bergström |
|
Simon Ersson Niemi Hannukainen.
Född 1724 i Kuivakangas Övertorneå.
Död 1788-04-13 i Pirtinjemi Övertorneå.
Nybyggare 1749 .
| ||||
| Levnadsbeskrivning |
|
Född 1724 i Kuivakangas Övertorneå.
Död 1788-04-13 i Pirtinjemi Övertorneå. Dödsorsak: Ålderdom. Begravd 1788-04-20 i Övertorneå. Nybyggare 1749 . Noteringar Fram till 1750 bodde han på sin fars gård Hannukainen i Kuivakangas. Nämnda år grundade han nybygget Niemi i Pirtiniemi.Han erhöll frihetsbrev 8/4 1762 med 32 års skattefrihet. Allt fler unga män och kvinnor flyttade bort från Torne älvdal där alla hemman redan hade brukare. Man svedde upp ny odlingsjord i skogstrakterna. Dock la man aldrig huvudvikten vid jordbruket. Tornedalingarnas odlingsmetoder låg vid den här tiden århundraden efter t.ex. kalix.bornas. Man odlade mest korn och några få rotgrönsaker: kål och rovor, potatisen blev allmän först efter år 1800, sedan man upptäckt att det gick att bränna brännvin med den. Sedan tillgången på vilt och fisk starkt minskat under 1700-talet blev boskapsskötseln huvudnäringen. De flesta gårdarna hade mellan 10 och 20 kor samt några får för husbehovet av ull. Några få bönder hade också renar som vallades av samer. En annan lönande binäring var förstås tjärbränningen; produktionen låg på ca 380.000 1 per år. Källa Min Släkt2.4 Håkan Bergström |