Hansdotter, Kerstin
1723-1785

Kerstin Hansdotter. Ansedel Född 1723-05-17 i England, Åre (Z). Död 1785-06-24 i Huså, Kall (Z).        
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning
Född 1723-05-17 i England, Åre (Z).
Död 1785-06-24 i Huså, Kall (Z).
Begravd 1785-07-08 i Kall (Z).

Gifte och barn
Jöns Johansson Engström. Ansedel Född 1712-06-15 i Kall-Rör, Kall (Z).
Död 1800-12-.. i Kall (Z).
Begravd 1800-12-28 i Kall (Z).
Stigare i Huså gruva Kall.
En stigare är förman i gruvan. Huså gruvaHuså gästinformation 0647-420 40Huså 11830 05 Järpen Åren kring 1740 satsades väldiga belopp för att få igång ett bergsbruk i Jämtland. Huså bruk med sina koppargruvor växte snabbt och blev ett omfattande företag. Kring Huså växte ett helt samhälle upp med drygt 600 personer, som var mycket på den tiden. Ett minnesmärke från storhetstiden är Huså herrgård som stod färdigt år 1838 för Hus å bruks chef. Herrgården uppfördes av brukspatronen Montgomery som senare blev landshövding i Jämtlands län. Vintertid när vattnet är fruset sker guidade turer ner i ett grottformat schakt, kallad Bie lkes gruva. Under barmarksperioden är nedstigning omöjlig. Huså är en by på norra sidan av Åreskutan vid Kallsjön i Jämtland. Byn hade en storhetstid på 1700- och 1800-talen grundad på kopparbrytning vid närbelägna Bielkes gruva och Fröå gruva, och förädling av koppar vid Huså bruk. Även stora kopparmynt präglades i Huså under en kort tidsperiod. I Huså finns endast ruiner kvar från kopparbruket men en herrgård från denna tid, uppförd av brukspatronen Mon tgomery, finns bevarad. 1786 fick Östersund stadsprivilegier av konung Gustav III. Valet av stad i Jämtland hade stått mellan Huså och Östersund. Huså var vid denna tid Jämtlands största ort med omkri ng 600 invånare och en av Norrlands största industriorter. Huså vid Kallsjön var länge ett fäbodställe, där Kallbönderna hade sina fäbodar sommartid. 1742 påträffades sydväst om Huså i Åreskutans östs luttningar stora fyndigheter av kopparmalm. Brytningen startade samma år. Malmen forslades från Bjelkes gruva 950 meter över havet nedför Gruvbacken till Huså 400 meter över havet via vattenförande ma lmrännor (mindre malmstycken) och med hästtransporter till Huså, där malmen sovrades och smältes/raffinerades genom oxidation i hyttor till garkoppar för vidare transporter vatten- och landvägar bl a till Sundsvall. Brytningen och bearbetningen av kopparmalmen pågick i Huså mellan 1742 och 1881. Den totala produktionen av garkoppar uppgick till 4 000 ton med rekord under 1840 då 70 ton garkoppar f ramställdes i Huså. Kopparbrytningen och bearbetningen av kopparmalmen i Huså var bara periodvis en lönande affär. Till Huså bruk hörde 32 hemman och 150 torp. Som mest sysselsattes vid Huså omkring 5 00 personer. Arbetskraften vid Huså hämtades från Bergslagen (gruvarbetare) och Värmland (kolare).
Gift 1743-10-02 i Undersåker (Z)

  Annika Jönsdotter. Ansedel Född 1744-09-28 i Åre (Z).

  Olof Jönsson. Ansedel Född 1747-02-28 i Huså, Kall (Z).

  Brita Jönsdotter. Ansedel Född 1749-11-11 i Huså, Kall (Z).

  Lisbet Jönsdotter. Ansedel Född 1753-03-28 i Huså, Kall (Z).

  Catarina Jönsdotter. Ansedel Född 1756-05-19 i Huså, Kall (Z).

  Maria Jönsdotter. Ansedel Född 1758-11-25 i Undersåker (Z).
Död 1821-06-21 i Rotnäset, Tåsjö (Z).
Prästanteckning i dödboken: Vistades i Rotnäset men född i Undersåker dog i Lungsot 64 år gammal

  Stina Jönsdotter. Ansedel Född 1765-06-15 i Huså, Kall (Z).


Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

tidslinje.se Framställd 2014-01-27 med hjälp av Disgen version 8.2c.